Energi 365

 

 

 

Gott nytt 2023 💕

Det var inte igår men härligt att bloggen består. Kikar in härifrån Tänndalen där vi firat nyåret och har riktigt kalla men ändå sköna skiddagar. Känner mig faktiskt lite pånyttfödd efter några väldigt tuffa månader på det privata planet. Tror den bitande kylan som går in i märg och ben rensar bort negativa energier och skapar utrymme för nya, bättre tillstånd. Ska verkligen ta med mig den här känslan tillbaka till vardagen och skapa utrymme för naturens läkande krafter.

 

Min förhoppning är att blogga mer framöver men just nu nöjer jag mig med att kika in och bjuda på några tips på härliga rätter som passar perfekt att laga till många i fjällstugan eller i någon annan stuga för den delen. Förutom den här supersmarriga tacogratängen (klicka på länken ovan för receptet) har jag några fjällenfavoriter som jag ofta återkommer till.

 

Dels den här fantastiska, vegetariska lasagnen från en annan favorit, Jävligt gott. Den är verkligen jättegod och många av momenten kan förberedas vilket är väldigt trevligt om man har mer feeling kvällen innan man ska äta. Dessutom tycker jag att just lasagne funkar väldigt bra att göra på vegetarisk färs. När vi är alla 13 i fjällen har vi en vegan med så då krävs det lite extra kreativitet kring matlagningen.

 

En härlig bouillabaisse slår aldrig fel och är faktiskt inte så dumt att laga till många om man vill ha en lite festligare middag. Den här är en riktig höjdare. Jag serverar med vakumförpackade baguetter som värms upp (smidigt när det ska vara extra enkelt) med smör och gärna gräddost. Inte det minsta nyttigt men sjukt gott. Tycker för övrigt att ICA:s egna frysta och förkokta musslor är jättebra. Enkelt och smidigt, behöver inte ens tinas upp före tillagning.

 

Halloumi stroganoff är faktiskt riktigt trevligt att servera till många med en god sallad till. Det här receptet tycker jag är toppen, servera gärna med citronmarinerade svarta bönor. Grymt gott. Denna bönsallad skulle jag kunna äta varje dag, så jäkla god. Efter en dekadent vecka i fjällen passar det fint med lite mer fokus på nyttigheter och då är detta en extra god investering i vardagen.

 

Chili con carne brukar vara återkommande när vi är i fjällen, så enkelt och så gott. Konstigt god lagar vi aldrig chili con carne hemma i Vaxholm, det måste vi börja med. Det här är hur som helst ett toppenrecept, servera allra helst med ett nybakat levainbröd.

 

Har du några favoritrecept som passar fint att laga när man inte är hemma i sitt eget kök och som passar för många? Dela gärna med dig 😘

 

Ikväll är det trettondagsafton och det firas med röding tillsammans med (förkokta) ugnsbakade gul- och rödbetor, en sallad på tunt skivade gulbetor och fänkål samt godaste såsen. Jag var tvungen att kolla upp varför vi firar trettonhelgen när ett av barnen frågade och det är från början på grund av att de tre vise männen då hittade fram till jesusbarnet i Betlehem. Men det kanske bara var jag som hade glömt det 💖

 

Ha en fin kväll, kramar!!

 

 

 

 

 

 

Gällande moules marinière och moules frites finns ju såklart Belgobaren som serverar massor av olika slags musslor på menyn, ett tips för musselälskaren. Trevligt att gå dit för en lunch också, moules frites finns alltid på lunchmenyn. Bistro Rigoletto på Kungsgatan är också trevligt, där är det dessutom mysigt att sitta ute och titta på alla människor som passerar medan man mumsar i sig musslor och snabba kolhydrater 😛

 

Vill man hellre stanna hemma och styra till 100 % över tillagning och smaker kommer här ett bra grundrecept på moule marinière. Det här receptet innehåller inte grädde men vill man ha det kan den hällas i innan man kokar ihop spadet. Och glöm inte att införskaffa en riktigt härligt frasig och helst nybakad baguette också.

 

Tänk att glädjen är lika stor och oförställd varje år när häggen slår ut, fåglarnas kvitter återupptas och båtarna så sakteliga tuffar in i Vaxolms gästhamn igen 💛

 

 

Och så denna efterlängtade premiär i Vaxholm 😍 Detta är i alla fall antiinflammatorisk kost, det kan ingen förneka.

 

 

 

Ingen start på sommaren utan mjukglass med lakritsflakes. Eller vad säger du, syrran? 😋

 

And just like that... Gick det 1,5 år i bloggvärlden utan att jag skrev ett endast inlägg. Hur gick det till egentligen? Mitt senaste inlägg från slutet på oktober 2020 hette "att stänga en dörr är att öppna en annan" och det blev ganska talande för dessa dryga 18 månader.

 

Jag stängde dörren på min tidigare arbetsplats för gott och gick in i livet som egenföretagare på heltid. Jag öppnade en dörr för att utbilda mig till rehabiliteringsspecialist vilket jag gjort sedan januari 2021 (en termin kvar nu bara). Jag öppnade en dörr för att utbilda mig till HR business partner vilket jag gjorde under förra året. Och jag öppnade en dörr till att vara mer i nuet än tidigare. Just det var en dörr som stått på glänt länge men som inte riktigt öppnat sig fullt ut för min del. 

 

Jag vet inte om du känner på samma sätt men när jag tänker tillbaka på den här tiden är det på något sätt som att tiden stått stilla. Kanske är vi många som har slagit ner på takten både mentalt och i den fysiska världen sedan den första chocken kring pandemin lagt sig. Jag tycker de senaste åren gått så vansinnigt fort, jag måste kolla gamla bilder för att hitta bevis för att de pågått över huvudtaget 😅

 

Jag tänker ofta numera på det där med att ta tillvara på det lilla i vardagen. Det lilla som kanske är det stora. Är det åldern som är den främsta faktorn när det gäller att förflytta fokus och perspektiv från framåt till här och nu?  Eller är det en naturlig utveckling utifrån att saker faller på plats i ens tillvaro? Eller är det helt enkelt en fråga om personlighet? Ibland funderar jag på om det är förnöjsamhet jag känner och är det i sådana fall på gott eller ont? Att vara nöjd, är det att landa på fötterna i den gröna myllan eller att stagnera och stelna till, såväl kroppsligt som själsligt?

 

Jag googlar på synonymer till förnöjsam och hittar begrepp så som "anspråkslös" och "nöjd med litet". I den omvärld som pågår tänker jag att det inte är några personlighetsdrag att stoltsera med direkt. Att vara nöjd med litet, det känns så (ned)värderande. Tycker jag.

 

Jag hittar en krönika på webbplatsen Norrköpings Tidningar från 2019 där krönikören vill slå ett slag för "det gammeldags ordet förnöjsam. Ett tillstånd som beskriver en attityd som inte hela tiden vill ha mer, vill ha bättre, utan är nöjd med livet som det är". 

 

Jag tänker på min gammelmoster Irma (som min Irma är döpt efter), född i början av 1900-talet och somnade in år 2000. Jag drömmer om hennes ombonade lägenhet ibland, senast inatt faktiskt. Jag skulle fylla 22 år när hon dog så det är först senare i livet jag på riktigt reflekterat kring hennes sätt att leva.

 

Petter Stordalen är så vitt jag vet den person som myntat uttrycket "sälj de jordgubbar du har" och när jag tänker på gammelmoster Irma tänker jag att det gjorde hon verkligen. Hon hade inte mycket pengar att röra sig med och i hennes ögon gömde sig en sorg över att ha behövt välja bort egna barn och familj till förmån för att ta hand om en krävande far under många år. När han gick bort hade det tåget gått, så att säga. Så var det i alla fall på den tiden.

 

Men Irma, hon skapade det så fint runtomkring sig. Hon hade rutiner och lade vikt vid till synes små detaljer varje dag. Jag hörde henne aldrig säga: "tänk om jag bara hade haft..." eller "om jag bara hade gjort..." eller "om andra bara hade gett mig..." utan hon skapade den bästa vardagen utifrån det hon hade. Och som sagt, hennes liv var inte en dans på rosor. Vems liv som nu är det, förvisso?

 

Jag tänker på henne ibland, kanske var hon "nöjd med litet" men snarare skulle jag vilja säga att hon valde att vara nöjd med livet och glad för just sitt liv.  

 

Och självklart kan vi välja att åka X2000 genom livet just nu eller tuffa fram på ett mjölktåg. Det är ju inte det viktiga, och inte heller att det ena skulle vara bättre eller sämre än det andra. Men jag tror faktiskt att fler skulle må bättre med lite, lite mer förnöjsamhet i sina liv 💖  Och just nu när sommaren står för dörren finns det så mycket att fånga upp och glädjas åt, små saker men som ändå är precis allt.

 

För oavsett vad som pågår i världen och som vi inte förstår och inte heller kan påverka så finns det cykler som ingen galenskap kan ta ifrån oss. Årstiderna som kommer och går. Ljuden, ljuset, dofterna, rörelserna, symbiosen, årsringarna som läggs till varandra. Magiskt.