Så var stunden kommen. Den jag väntat på och förfasat mig över... Längtat efter och skjutit framför mig. Våndats över och känt tillförsikt inför. Den stunden är kommen. Nu...
Jag läste någonstans en intervju med en kvinna som sade: En dag vet du bara... Och då finns det ingen återvändo. Innan den dagen är kommen är du inte redo för att fatta beslut. Du hittar argument för och emot, å ena sidan och å andra sidan. Tvivel och osäkerhet. Hur kommer det att bli? Inte kan väl jag... Man måste ju kämpa vidare... Och så vidare. Men så kommer den där dagen när tvivlet och rädslan är borta. Och en känsla av lugn och säkerhet infinner sig ♥
Ett utdrag ur en bok jag läser just nu säger det så bra:
"Hon försöker räkna ut vad som är bäst: vara kvar på klippan i en otillfredsställande men trygg tillvaro eller bara ta ett steg rakt ut i det okända?"
Den ljusnande framtid är vår... Den ljusnande framtid är min. Är det inte ohyggligt spännande att alla de dagar som ligger framför mig, och antalet vet jag ingenting om, kan bli magiska!!! På ett eller annat sätt. För att de är MINA dagar. Och jag har förtjänat dem, varendaste en. Jag har kämpat för dem, gråtit för dem och skrattat för dem. MINA dagar. Jag skall vakna varje morgon och känna en inre frid. Lägga mig varje kväll med ett litet leende på läpparna. För gudarna skall veta att jag har släpat mig framåt i motvind och nu har jag kommit en bra bit på väg. Jag är tacksam för vem jag är idag. Och jag ångrar ingenting.
"Sanningen är inte vad du säger, inte vilka kunskaper du kan stoltsera med, vilken moral du påstår dig ha eller vilka teorier du lutar dig mot. Den enda sanning som finns är dina handlingar. Det du gör, gör dig till den du är."
Citaten är hämtade ur boken "Konsten att leva innerligt" av Ted Harris och Ann Lagerström. Den finns i pocket och jag rekommenderar dig varmt att läsa den ♥