
Bär alla vägar till Rom???

Jag jobbar på en demensavdelning
Har sett hur viktigt det är att njuta av stunden
Vad roligt att du bloggar igen! :-)
När det gäller jobb så har jag nog lite av en kris, trodde jag hade en utstakad väg (utbildat och jobbar inom detta ämne) men nu vet jag inte längre om jag vill fortsätta el helt omskola mig?! Vet bara att jag måste göra något annat än det jag gör idag innan det äter upp mig. Just nu är jobbet bara en negativ energibov...
Försöker dock separera "jobb jag" och "familjeliv jag", för i familjelivet är jag glad! Allt där är inte "perfekt" men jag är ändå lycklig :-)
Hej Carina!
Ja, det är ju oändligt viktigt... Min mamma har Alzheimer och det är ett sjukdomsförlopp som också väcker till tankar och reflektion, inte bara livet är förgängligt utan även medvetandet. Här och nu är det enda vi har, när det kommer till kritan!!!
Ha en fin dag :-)
Mammorama:
Hej, vad roligt att du skrev en kommentar :-) Reflekterade lite över dina rader när jag läste dem för ett tag sedan... Ett tips är att under en period inte alls tänka på de praktiska delarna (omskola dig, läsa fler poäng, ev ta mer studielån, vad är praktiskt möjligt etc) utan landa i vad som är viktigt för dig!!! Vad det är du saknar idag. Vad du längtar efter. Vilka förändringar du hade gjort om allt var möjligt. Vad det är du verkligen VILL ha. Små som stora saker. Vad du behöver för att hitta tillbaka till en jobbtillvaro som ger energi, och inte tar energi ifrån dig. Försök att strukturera dina tankar!!! Syna dem i sömmarna, ställ dig frågor som VAD, HUR, VARFÖR, VEM, VILKA, NÄR, VART etc. för att komma vidare med dina tankar. Om du vill välja en ny väg i ditt (yrkes)liv så kan du göra det och DU bestämmer dig för när du ska börja!!!!
STOR KRAM
Ditt jobb låter så spännande och roligt. Själv arbetar jag som konsult inom IT och jag känner verkligen vissa dagar hur jag kan sakna kontakten med människor. Vet egentligen inte hur jag hamnade där jag är nu, men för varje dag som går känner jag att jag vill arbeta mindre med teknik och mer med människor.....
skrivenDet du skrev om studsmattan, jag tänkte som du att barnen kan hoppa hos kompisarna, vi ska minsann inte ha en studsmatta :-) Men så i somras när sonen fyllde 6 år, bestämde vi oss för att skaffa en och det var en BRA investering. Båda sönerna gillar att hoppa och vi vet vart dom är ;-)
Trevlig helg fina du! Kram