Min ena coachkollega berättade häromdagen att hon har skapat en "creation box" där hon samlar drömmar, visioner, tillstånd, tankar. Helt enkelt sådant som hon önskar sig i sitt liv. Det finns tydligen mycket att hämta in och läsa om hur och varför man skapar en sådan här creation box på nätet om du blir inspirerad och vill veta mer. Själv köpte jag en "dagbok för ett magiskt liv" i förra veckan, var på ett seminarium med livscoachen Carolina Gårdheim och fick faktiskt en insikt som jag själv anser är något av en lifechanger för mig :-) Inte egentligen för att hon sade något nytt eller annorlunda utan för att jag själv gav mig tiden att sitta ner i ett par timmar och reflektera. Som coach hjälper jag ju dagligen andra människor vidare i sina tankemässiga processer och mina tankar flödar för det mesta både djupt och brett. Men det är ganska sällan som jag sätter mig i tystnad och verkligen coachar mig själv. Eller låter mig bli coachad av någon annan, på djupet.
De senaste dagarna har jag infört en ny vana i mitt liv som verkligen gör mig sååå gott. När klockan ringer vid 05.30 tassar jag in i badrummet som jag ser till är riktigt varmt (maken tycker att det är snudd på obehagligt med ett så varmt badrum men det får han ta...), tar fram min "magiska" dagbok, sätter mig på toaletten och skriver i kanske 10-15 minuter. Sedan duschar jag, sminkar mig och gör mig i ordning med ett sällsamt lugn i kroppen. Och när jag är klar är det dags att väcka tjejerna till en ny dag och jag känner mig (hur töntigt det än kanske låter) i balans med mig själv ♥
Hej fina bloggvän!! Du som fortfarande tittar in här, jag hoppas att du har en riktigt härlig höst. Att du har flow med jobb, relationer, hälsan, livet. Och om du inte har det, att du finner styrkan i att andas med det svåra. Låta det vara som det är, för nu.
Jag har haft det upp och ner de senaste åren, hela mitt liv egentligen. Har lätt för att bli nedstämd, sjunka in i tankar och i perioder fastna i dystra tankemönster. Jag har också en stor förmåga att analysera, reflektera, sätta mig in i människors situationer, lyssna, ta in. På det hela taget är jag tacksam över mitt känsloliv men visst är det en utmaning ibland... Men idag är jag stolt över den jag är. Jag accepterar mig som jag är. Tycker om mig som jag är. Har fortfarande mörka dagar men jag bestämmer mig själv för att vända om, vända upp. Ljuset lockar mig för mycket. Mörkret är bara mörkt medan ljuset har så många nyanser, så många dimensioner. Men för att njuta till fullo av ljuset passar det mig att vada i dunkel ibland.
När jag bloggade frekvent mellan 2006 och 2012 drevs jag ofta av prestera, försöka vara duktig, leverera samt ett dåligt samvete som periodvis hälsade på om jag inte gjorde det. Samtidigt som jag älskade att blogga, älskade att uttrycka mig i skrift, älskade feedbacken från er som läste då. Så det var i perioder helt klart två sidor av myntet, en ren och genuin kärlek blandat med en prestationsklädnad som jag klämde in mig i.
Hela året efter det att jag hade en utmanande livssituation som gjorde att jag mer eller mindre slutade blogga (i början på sommaren 2012) kände jag ofta en skuld över att jag inte skrev något här inne. Det har tagit mig lång tid att helt och fullt släppa de tankarna (som självfallet har kommit mer och mer sällan) att jag borde skriva något ibland. När jag väl har gått in och skrivit har det ändå allra oftast varit styrt utifrån ren lust, det är min längtan efter att skriva och uttrycka mig som har fått mig att göra det och det känns väldigt bra!!!
I min roll som coach träffar jag många människor som, ofta omedvetet, använder sig av termer som borde, måste och "skulle nog behöva" i var och varannan mening. Vad vill du, frågar jag. Vad ska du göra, frågar jag. Vad behöver du just nu, frågar jag. Och svaret blir att "jo, jag borde verkligen göra något nu, jag måste ju ta tag i detta, det börjar bli ohållbart så något måste snart ske...". Det kan vara riktigt jäkla skitsvårt rent ut sagt att lyssna inåt och att AGERA. Men frågan är om det finns något som är så välgörande för självrespekten och självförtroendet som att göra just det. REAGERA på sina signaler och att utifrån vad de säger dig agera, gå till handling, ta ett litet steg. Och när du har gjort det så lägg tid och energi på att FILTRERA. Det vill säga analysera vad som skedde, vad som gick bra, vad som gick mindre bra, vad du kan göra annorlunda nästa gång och vad du kan göra mer av nästa gång för att nå dina önskade resultat och tillstånd.
Min syster har ett motto som hon numera lever efter. "En dag ska jag dö. Alla andra dagar ska jag leva." Jag vet inte vart det kommer ifrån, kanske är det titeln på en bok? Vet ej och det spelar heller ingen som helst roll. För jag tycker att det är så förbaskat jäkla bra. Och jag lever nu. Upp och ner, hej vad det går!!! Det är tungt och det är lätt och det är ljust och det är mörkt och det går upp och det går ner och det är livet. Och jag är en obetydlig liten lus i universum och jag är nöjd med det, en liten skruttig lus med fel och brister. Och styrkor och förmågor. Precis som du är en annan liten vägglus som lever ditt lilla, lusiga liv :-) Och det är ju så jäkla underbart, tycker du inte???
Följ mig gärna via Instagram (carolineshemligheter) och/eller Twitter (carolinewiklund).
Jag älskar dina inlägg! Mycket personliga, men aldrig för privata och hög igenkänningsfaktor emellanåt. :)
En härlig kontrast till bloggar som bara handlar om fläckfria hem, låtsasbak med barnen i matchande förkläden och så senaste shoppingfyndet såklart.
Varje dag övar jag på att inte försköna bilden av mig själv, utan att stå för vem jag är och att det faktiskt duger. Dina kloka tankar hjälper mig på vägen.
Kram, Cecilia