En kväll i kärlekens tecken. Många är det nog i stugorna ikväll som sitter bänkade vid sin TV och det borde inte vara orimligt att tro att svenskar är världens mest generösa och omtänksamma människor. Jag tycker att vi ska vara stolta över oss själva och över våra gärningar. Det finns säkert andra som tycker på ett annat sätt (att svenskar gör/ger för lite!?) och så är det ju med allt. Jag tycker att vi gör otroligt mycket i det här landet för att bidra till en bättre värld. Jag hoppas också att vi alla fortsätter att värna om ett vara en demokrati i ordets rätta bemärkelse, där vi vårdar vår ovärderliga yttrandefrihet och respekterar varandra. Att vi får vara lika. Att vi får vara olika.
Den här bilden fick jag för övrigt tidigare ikväll av min kärlek. Med orden "Våra hjärtan, älskling. De sitter ihop ♥ ♥" Det tycker jag var fint, en liten kärleksgest ikväll någonstans i Stockholms län.
Själv borde jag i skrivande stund sitta och förbereda morgondagens workshop, tre timmar om svåra samtal. Men jag hamnade också framför TV:n för några timmar sedan (med datorn i knäet) och försöker febrilt att göra två saker samtidigt.. Tre, för att vara korrekt. Jag sitter ju onekligen och bloggar också.
Idag kom det väntade brevet från min läkare vid Norrtälje sjukhus. Svaren från genomförd biopsi är nu klara. "Resultatet efter provtagning visade ånyo cellförändringar." Nästa steg blir operation. Jag ska ringa läkaren imorgon för att få höra mer.
Livet. Det tar och det ger. Vissa utsätts för stora prövningar, vissa för små och en del för mittemellan. Det vi kan göra är att försöka leva så väl vi kan. Ta ansvar för det vi kan och be om hjälp när vi behöver det. Och att vara tacksamma. Det finns alltid något att vara tacksam för. Även i de svåraste av stunder. Ikväll tror jag att många är tacksamma för kärleken i världen. För kärleken i våra hjärtan.
Varma kramar till dig ❤️
Tack för alla fina och kloka ord.
Erika