Ikväll tar jag steget...

Tack universum för att ljuset, värmen, grönskan och den klara vårluften är på väg tillbaka till oss ♥ När jag var i Göteborg i början på veckan var det (för mig i alla fall) de första dagarna i år när det det verkligen känns som att våren inte bara är nära utan att den i princip är här. Någonting bra kommer att hända den här våren, det känns verkligen så. Jag vet inte riktigt vad, bara att jag är redo att ta emot något som kommer att vara utvecklande och glädjande...
 
Ikväll sitter jag för första gången i Tjejzonens chatt, jag känner mig så redo för detta och också lite nervös. Varannan torsdagkväll kommer jag att chatta med tjejer mellan 12-25 år och det jag vill bidra med är ge kärlek. Den här världen behöver så mycket kärlek, alla behöver känna sig behövda och bekräftade. Mitt sätt att visa kärlek ikväll och framöver är helt enkelt genom att finnas där. Genom att lyssna, stötta, fråga, svara, peppa, dela en börda för en stund. Det kommer säkert också att bli psykiskt tufft och jag vet att det jag behöver uppmärksamma är att jag släpper taget om tjejerna när chatten stängs ner. Att jag inte fortsätter att tänka för mycket på hur det kommer att bli för dem, vad som kommer att hända, om jag kunde ha gjort mer. Jag tror dock att denna förmåga utvecklar sig allt mer med tiden, ikväll är hela mitt fokus på att vara närvarande och att komma in i detta fantastiska forum på ett bra sätt. För min egen del och för kvällens tjejers skull.
 
Om några timmar åker jag in till stan för att föreläsa om lycka, först ska jag justera min föreläsning lite utifrån jättebra feedback jag fick efter att ha kört den för ett gäng chefer i tisdags. Feedback is da shit :-)
 
Ha en fin och vårig och alldeles, alldeles underbar torsdag ♥ ♥ ♥

Kommentarer :

#1: Fru H

Ville bara säga att det är så ärligt och härligt att titta in här hos dig-:)! Borde sova men måste bara läsa ikapp mig först... Blir glad, berörd, lite ledsen, peppad på en o samma gång. Sluta aldrig med dina underbara tankar! En extra kram till dig och din kämpande mamma som jag tycker att du beskriver så fint och så naket men ändå med så mycket respekt. Kärlek på det!
Kvällskramar

Svar: Tack snälla för dina ord <3

Och ursäkta sen respons, har läst din kommentar men vill ju förstås skriva något bra tillbaka och då drog det ut på tiden litegrann... Kul att du läser fortfarande, det känns bra och lite som att du hör till bloggen :-) Ja, som du nu ser så blev det ju inget jättespännande svar... Det får bli nästa gång istället!

KRAAAAAAAM
Caroline

skriven

Kommentera inlägget här :