Imorgon tar jag steget till att göra ytterligare en liten skillnad i den här världen. Jag ska på utbildning hela helgen för att bli volontär hos Tjejzonen, Sveriges största stödorganisation för unga tjejer. Jag har funderat på det här länge, känt att jag vill bidra med lyssnande/stöttande/coachning/medmänsklighet för just unga tjejer. Som ni vet har jag varit med om ett och annat och kämpat för att skapa mig ett gott liv, framför allt på insidan ♥ Jag tror och hoppas att mina erfarenheter har gjort mig ödmjuk och att jag kan möta tjejer som har olika slags utmaningar på ett fint sätt. Det här känns stort. Stort och väldigt viktigt.
Min kära arbetsplats lämnade idag lokalerna mitt i City för att flytta ut till Sundbyberg i 1,5 år. Därav har vi alla anställda jobbat hemma och på måndag börjar alltså en ny liten era i en annan del av länet. Att pendla till Sundbyberg från där jag bor innebär ett tåg, två bussar samt upp emot 1,5 timme per väg. Inte jätteroligt, ska jag i ärlighetens namn säga. Men eftersom min intention är att jobba kvar hos min arbetsgivare så löser det sig säkert på bästa möjliga sätt. Nu är jag ju ute flera gånger per vecka och föreläser samt coachar grupper så det behöver ju inte bli så väldigt mycket tid på kontoret. Och när vi flyttar tillbaka till stan tror jag att det blir grymt, då möts vi av en aktivitetsbaserad arbetsplats. I Göteborg har de precis flyttat till en sådan miljö och jag tycker att det verkar vara toppen, flexibelt och genomtänkt.
Från det ena till det andra så finns det något som har stört mig den senaste månaden. Jag har fått klåda över hela kroppen, 24 timmar om dygnet. Där det kliar blir det röda fläckar och små utslag och dessa områden flyttar runt över dygnet. Jag har förstås googlat som en galning men blir inte så mycket klokare för det. Jag funderar på om det är psykosomatiskt eller om det är en rent fysisk, allergisk reaktion. En månad känns dock som en lång tid och vad jag vet har jag inte gjort några förändringar med tvättmedel, kost eller annat. Det har blivit värre nu på nätterna, jag försöker stålsätta mig och inte klia men det är en utmaning. Idag hade jag två möten via Skype och insåg då jag såg mig själv på skärmen att jag omedvetet sitter och kliar mig hela tiden, ser ju ut som en jäkla apa ;-)
Nu tänkte jag lägga undan datorn och leta reda på en riktigt härlig kärleksfilm på Netflix. Är sugen på lite romatik, stiliga karlar och lyckliga slut. Hoppas att du har en härlig kväll, tack till dig som läser och sprider kärlek både här och i världen ♥ ♥ ♥
Vi behövs!
Hade liknande utslag för några år sedan. Gick till läkare som gissade på diverse åkommor, bl a skabb(!) men till slut visade det sig vara stress. Och jag som tror att jag aldrig stressar, haha. Fruktansvärd klåda, var det dock, gick över under en längre sommarsemester, efter ca 2 månader. Hoppas det försvinner för dig snarast!